Other Events and Attributes:

• Occupation: Sverige; Ridder og lagmann.

Notes:

Occupation:
Rörik bevitnet kongens brev ved Alsnö møte i 1279 og ved andra tilfelle, (han var redan då vuxen) Han hadde eiendommer i Närke - Mossby i Kumla og i Knista (om det ikke menes Knista i Kåkinds herred) - og Utnäs som ikke kan plasseres.

Det er tydlig at Algotssønnene sto i gunst hos kongen. Man kan nok si at det utenfor kongehuset kun var en mann som kunne konkurrere med Algot og hans sønner i makt og anseelse. Dette var herr Svantepolk Knutsson, sønnesønn til kong Valdemar 2 Sejr i Danmark og hans elskerinna, en datter til Guttorm jarl.

Fängslades efter brudrovet och blev av med alla egendomar, men släpptes 1289. Döttrarna Cecilia och Katarina lyckades få tillbaka en del av arvet.

Family/Spouse: Birgitta Filipsdatter. [Group Sheet] [Family Chart]

1. Cecilia Røriksdatter Gipshovud
2. Katarina Røriksdatter Gipshovud

Other Events and Attributes:

• Occupation: Abt 1270; Lagmann.

Notes:

Occupation:
Den mest ryktbara släktgrupperingen väster om Vättern kallas Algotssönerna. De förfogade under 1200-talet över betydande jordegendomar inte bara i Västergötland utan också i Östergötland och Närke. Benämningen syftar på att stormannakretsens centralfigur var Algot Brynolfsson, kallad Algot 3, för att skilja honom från andra medlemmar i ätten.

Algot blev lagman omkring 1270 och han ingick som en av kung Magnus representanter i den skiljedomsnämnd som 1276 skulle döma mellan honom och exkung Valdemar.

Slapp ut ur fängelse 1289 (efter klosterrovet i Vreta).
(Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)

Han hade många söner, av vilka man med säkerhet känner namnen på 6 av dom:

1. Brynolf (biskop i Skara).

2. Karl.

3. Peter.

4. Bengt.

5. Rörik.

6. Folke.

Fick även sonen Hertig Bengt Algotsson (Lejon).

Algotssønnene er en senere betegnelse på en stormannslekt fran Västergötland.
Slektens eldste sikkert kjente person er Algot Brynolfsson. En av hans sønner, biskop Brynolf, tilbrakte en del av sin barndom på Hästhalla i Skallmeja sogn i Skånings herred.

Algot var en stor godseier. Blandt de donasjoner sønnen Brynolf ga var en del antagelig fedrenearv, som Fjällåkra i Broddetorps sogn (Gudhems herred) og Läckö og Levene (eller Kjelvene). Algot selv ga Slädene i Slädene sogn som skadeerstatning og en kvern i Uvered, begge i Kållands herred, videre Åreberg (antagelig i Kyrkefalla, Kåkinds herrred) og Tengene i Viste herred. Ved et annet tilfelle ga han Appuna i Göstrings herred i Östergötland.

Han var lagmann i Västergötland fra omkring 1270. Ved møtet i Kungshäll i 1276 ble han innsatt av kong Magnus Ladulås i en skiftedomsnevnd som skulle dømme mellom Magnus og hans bror, kong Valdemar.

Algot og hans 7 (muligens 8) sønner var på 1270- og 1280-tallet blandt rikets ledende menn.

I 1288 mistet de imidlertid sine posisjoner som følge av et bruderov, kjent gjennom Ericus Olais krønike (etter Skänningeanalene) og en svensk ballade fra middelalderen. En av sønnene, Folke Algotsson, bortførte da Ingrid, datter til riksrådet Svantepolk Knutsson, til Norge. På grunn av dette brudd mot loven om kvinnefred ble Algot fengslet en tid og tvunget til å nedlegge sitt lagmannsembete. Sønnen Rørik ble også fengslet.
Tre andre brødre - Peter, som hadde vært kongens kansler, Karl og Bengt - fulgte Folke til Norge og ble der vel mottatt av Norges konge. Karl ble grepet og avrettet når han kom tilbake til Sverige i 1289.
Han omtales som død i en handling datert 16.desember 1302.

Sonen till Brynjulf Bengtsson var nämnd 1322-1333 ägde jord i Bråbo o. Hammarkinds hder (Ög.) (ÄSF I, 117).
Enligt vissa källor son till Brynjulf Bengtsson och Ingegärd Svantepolksdotter, enligt andra son till Brynolf Stallare och Margareta Persdotter.

Algot married Margaretha Pedersdatter. Margaretha died about 1274. [Group Sheet] [Family Chart]