Zinow Genealogy Website

The history of the Norwegian Zinow family, and their connected families of Lorentzen, Hugaas, Schøyen, Møller, Skrogstad, Høyem, Reitan, Brinchmann, Sværen, Harbo, Bernhoft, Hiorth, Linge, Tjomsaas, Cudrio, Borlaug, Husabø, Børsheim, Coucheron, Irgens etc. ...and for our beautiful long-haired dachshund; Tina

Notes

Matches 15,451 to 15,500 of 16,597

#	Notes	Linked to
15451	Tittel ved sønnen Mathias' begravelse i 1780 er Visiteur. Det er det også ved hans andre sønn Mathias' dåp i 1783.	Hansen Hjorth, Hans (I822)
15452	Tittel ved sønnens dåp i Korskirken.	Coucheron, Wilhelm (Willum) (I2883)
15453	Tiøstel Sivers Uleklev og Anne Toresd: Ruste konfirmeres samme dag, og begge er nevnt som 15 år gamle.	Toresdatter Ruste, Anne (I10459)
15454	Tiøstel Sivers Uleklev og Anne Toresd: Ruste konfirmeres samme dag, og begge er nevnt som 15 år gamle.	Siversen Uleklev, Tiøstel "Ruste" (I10474)
15455	Tjalge. 1305?	Erlingsdatter på Bjarkøy, Margrethe (I4364)
15456	Tjeneste 1904 i Intendanturen på Vernes. I 1918 på Agdenes bef.	Gauer, Georg Friedrich (Fritz Georg) Zinow (I6874)
15457	Tjenesteansiennitet fra 10.januar 1946 (ifølge Jernbanekalenderen). Da var han ferdig med jernbaneskolen. Før det hadde han også realskole.	Aune, Ole Martin (I840)
15458	Tjenestedreng Erik Hugaas, 30 år, fra Soknedalen står nevnt i emigrantprotokollene i 1871.	Arntsen Hugås, Erich (I1414)
15459	Tjenestedreng og pentionist Helle Syversen, 50 år og ugift, finner vi 1801 tilholdende på Øraker i Aker hos fullmektig Peder Roverud.	Syversen, Helle (I11691)
15460	Tjenestedreng på Holtan gård hos bonde og gårdbruker Jens Rolandsen og hustru Marith Haldohrsdatter. Ole står oppført som 19 år gammel under folketellingen i 1801. Han kaller seg Holtan da han står brudgom til Karen Sørensdatter Barkhald i 1810.	Andersen Leiren, Ole "Holtan" / "Bruem" (I6133)
15461	Tjenestepike Olava Bjurvald ble gift med smed Anders Johansen.	Family: Anders Johansen / Olava Bjurvald, "Johansen" (F104)
15462	Tjomsaas	Gunnusen Tjomsaas, Olav (I11371)
15463	Tjörnarp (även kallat Gunnarpshemmet) var ett av de 14 slutna hemliga koncentrationsläger som socialstyrelsen lät uppföra på order av den socialdemokratiskt ledda samlingsregeringen. Majoriteten av dessa 14 läger var utplacerade mycket avsides så allmänheten inte kände till dem samt att det blev svårare för fångarna att rymma därifrån. Skillnaden mellan dessa 14 slutna förläggningar och de över 1000 övriga läger som fanns runt om i Sverige under kriget var att dessa 14 läger drevs av socialstyrelsen och var topphemliga och helt avskärmade från militären och försvaret. Samtliga 14 läger var omgärdade med stängsel, taggtråd och beväpnade vakter. Skillnaden var också att fångarna inte var militärer, desertörer eller krigsflyktingar utan hade bara vad staten ansåg felaktiga och farliga politiska åsikter. I början var det mestadels antinazister och kommunister som satt inspärrade, men allteftersom krigslyckan vände för vännen Hitler blev socialdemokraterna allt mer tvingade att lägga om politiken från deras nazivänliga politik till att blidka Stalins kommunister och mot slutet blev det istället nazister och antikommunister som satt i lägren, vilket ledde till kraftiga motsättningar mellan gamla och nya interner. Det sydligaste koncentrationslägret fanns i Tjörnarp utanför Höör. Förhållandena i Tjörnarpslägret var inte jämförbara med behandlingen i de nazistiska lägren, men det visade ändå de svenska myndigheternas oförståelse för människor som kom med djupt traumatiska upplevelser. ?Interneringsskälen var – med dagens mått mätt - skrattretande: kvinnorna ansågs vara olydiga, odisciplinerade och lösaktiga. Tjörnarp blev ett kvinnoläger i april 1945 och där placerades bara kvinnor. Koncentrationslägret var omgärdat av ett över två meter högt taggtrådsstängsel och vaktat av fyra beväpnade vaktkonstaplar med en vakthund till sitt förfogande. Ortsbefolkningen var förbjuden att komma i närheten av lägret. Lägret i Tjörnarp sticker ut jämfört med övriga läger. Här blandades kvinnor som suttit fem, sex år i koncentrationsläger och kommit till Sverige med vita bussar med norska kvinnor som haft ihop det med tyska soldater och flytt till Sverige. Det uppstod enorma motsättningar och stämningen i lägret var otroligt dålig. Internerna kom från många olika håll och tycks ha haft gemensamt bara det att de misstänktes ha haft samröre med den tyska ockupationsmakten i sitt hemland. De kunde också beskyllas mer allmänt för lösaktighet, övererotiska eller arbetsovilja. Tjörnarp tycks som mest ha haft omkring 20 interner på en och samma gång av en rad nationaliteter: norskor, tyskor, holländskor, fransyskor, polskor och tjeckiskor. Totalt hölls 57 kvinnor internerade under lägrets existens. Skälen till att de utländska kvinnorna internerades är lika diffusa som åtskilliga av männens hade varit under krigsåren. I de protokoll utdrag från Utlänningskommissionen som har bevarats i lägerarkivet är interneringsskälen minst sagt mycket allmänt hållna. Lägret i Tjörnarp stängdes först i juni 1946, alltså mer än ett år efter krigsslutet. stängslet togs bort och taggtråden såldes till en lokal bonde. Idag är Gunnarpshemmet ett gulmålat hus i privat ägo och det enda som finns kvar av Tjörnarpslägret, Sveriges enda koncentrationsläger för kvinnor. Det går en bäck på ena sidan om huset som troligtvis hindrade flykt och i skogspartiet vid villan finns det små byggnader som troligtvis huserade vaktkonstaplarna och deras hundar. Adressen är Gunnarp 206. - Gunnarshemmet i Tjörnarp hade fungerat som - disciplinläger för kvinnliga flyktingar och var också förläggning för norskor, vilka nekats flyktinghjälp av norska legationen, och som av politiska eller andra skäl ej ansågos böra placeras i arbetsmarknaden. Tjörnarpslägret var taggtrådsinhägnat. I de slutna förläggningarna var det absoluta flertalet av internerna i slutet av kriget nazister, samarbetsmän och personer tidigare i tysk sold. Regimen i de förläggningar som hyste dessa utlänningar, liksom regimen i övriga förläggningar där internerna omhändertagits av politiska skäl, måste karaktäriseras som relativt mild. Kilder: https://www.s-sanningen.com/tjornarp. Gallringen av Statens utlänningskommissions lägerarkiv, av Reine Rydén och Tobias Berglund. Preprint, publicerad i Arkiv, samhälle och forskning nr.2, ny följd 2018. Slutna utlänningsförläggningar för civila i Sverige under andra världskriget. Ett systemperspektiv i en omvärldskontext, av Tobias Berglund.	Lorentzen, Ruth Kristine "Alstad" / "Hansen" / "Eriksen" (I796)
15464	To av hans taler er trykt; talen ved amtmann Hammers grav i 1800 og talen ved Universitetsfesten i Molde Kirke 11.desember 1811 (i anledning av det norske universitetets stiftelse 2.september samme år), så han synes å ha vært en veltalende mann. Når byens (Moldes) skoleungdom var alt for nærgående mot stedets originaler, ble det sendt bud på prest Steenbuch, som da innfant seg på skolen og holdt en tordentale til de unge - Skjelmsmestere.	Steenbuch, Friderich Christian (I2342)
15465	At least one living or private individual is linked to this note - Details withheld.	Family: Living / (F4007)
15466	To brødre til denne Ingvold, begge med samme navn og død før 2 års alder.	Pedersen Muus, Ingvold (I11208)
15467	To gruppebilder tatt under et besøk av Oskar og Klara Lorentzen, og Kirsten og Johan Eide. 1: Under skiltet står Oskar og Klara Lorentzen, Atle Aune, ukjent dame, Kirsten og Johan Eide. Foran sitter Atle R, Ole Martin og Erna. 2: Ved siden av sine foreldre Oskar og Klara, står Aasta Aune, deretter en ukjent dame, Kirsten og Johan Eide.	Family: Atle Aune / Aasta Lorentzen, "Aune" (F75)
15468	To sønner, Arnt og Jens, som begge ble født og døde 1791.	Family: Anders Jensen Bordal / Berit Olsdatter Lillebordal (F5052)
15469	To år etter at hun ble enke etter Ingebrigt Menzøn giftet Kierstie Jørgensdatter seg igjen med Anders Hansøn Gildset. Da Anders overtok Sørstu i Hallgutu i 1756 sto det igjen 60 riksdaler på gårdskjøpet som han ordnet opp med. Nå dro Anders på seg gjeld til presten Jørgen Bernhoft. Han fikk tak i korn av presten, og kom i rest med offerskjeppe, tiende og nattehold. Til slutt skyldte han 300 riksdaler. Det heter i ekstraskatten i 1762 at Anders har et fattigt hus. Da presten Jørgen Bernhoft døde, gikk hans arvinger på for å få sitt. Anders ba om utsettelse, men det kunne ikke herr Anders Bernhoft gå med på, og det endte med at Anders måtte gå fra gård og grunn. Gården ble solgt på tvangsauksjon Kyndelmessdagen 1773.	Christophersen Bernhoft, Jørgen (I1708)
15470	Tobias falt ned fra stigen mens han malte huset og døde.	Larsen, Tobias (I507)
15471	Tobias var særdeles elsket av sin menighet, og omtales også som en - ædel Personlighed.	Andersen Bernhoft, Tobias Brodtkorb (I3956)
15472	Togfører (ifølge Norges jernbanepersonale) / telegrafist (ifølge Jernbanekalenderen). I sistnevnte står han nevnt som telegrafist og medlem av pensjonskassen fra denne datoen. Det nevnes også samme sted at Atle har tjenesteansiennitet fra 23.mars 1918. I Indtrøndelagen. lørdag 10.september 1921 nevnes Atle Aune, en søn av maler Aune hersteds, har hat permission i nogen maaneder fra sin stilling som telegrafist ved jernbanen for at gjennemgaa et kursus i radiotelegrafi.	Aune, Atle (I839)
15473	Tok 13.april 1801 borgerskap som høker i Trondheim.	Udstad (Ulstad), Lars (I16617)
15474	Tok artium våren 1953.	Brinchmann, Nils Christopher Vogt (I1117)
15475	Tok avgangseksamen i filosofi, og kort tid etter Magister Artium. Kilde: Den norske kirkes biskoper, av Jakob Wilhelm Kvam s.52.	Pedersen Schjelderup, Jens (I1897)
15476	Tok avskjed fra dette embedet i 1895. Feilberg er kjent for sine religionsfilosofiske skrifter, som dreier seg om spørsm?let om den religiøse tros rett og rekkevidde.	Feilberg, Carl Fredrik (I7328)
15477	Tok borgerskap i Bergen i 1580 som Klaus Melsou, men kalles borger allerede 2.mai 1577. Claus drev hele tiden som kjøpmann.	Heinrichsen Miltzow, Claus (I5838)
15478	Tok borgerskap som kjøpmann i Kristiania 17.januar 1736. Var overformynder og kirkeverge for Vår Frelsers kirke. Han var meget rik og eide Prinsdal i Østre Aker fra 1752. Denne eiendom ble fratatt hans enke i 1767 ved odelssøksmål av oberst Brøcher.	Casparsen Cudrio, Peter (Peder) (I2873)
15479	Tok doktorgrad i 1981 om baskerne i Spania ved London School of Economics and Political Science.	Heiberg, Marianne (I2673)
15480	Tok eksamen 1768 med karakter Non contemn. Dimmispreken 17.desember samme år til karakter Laudab.	Brinchmann, Christopher Bernhoft (I1848)
15481	Tok eksamen artium med hovedkarakter M.tf. (meget tilfredsstillende).	Brekke, Alexander Brinchmann (I458)
15482	Tok eksamen artium med karakter laud. i 1871. Han ble student 17 år gammel, tok andreeksamen ved universitetet i Kristiania i 1872 (ex.phil. med karakter laud.) og lærereksamen ved universitetet i 1877 (ex.pholol. med karakter laud.).	Bjørset, Carl Even (I452)
15483	Tok embetseksamen i 1786 med tredje karakter, og fikk deretter kall i Andebu.	Wrigth, Johan Anton (I17455)
15484	Tok Examen Philosophicum i 1741, og ble Philosophiæ Baccalaureus 18.juni 1744.	Christophersen Bernhoft, Anders (Andreas) (I1931)
15485	Tok klassisk eksamen artium 1879 med karakter laudabilis. Sommeren 1880 tok han eksamen philosophicum med karakteren laudabilis. Deretter tok han det filologiske studiet med latin, gresk, fransk og engelsk. Under sin studietid underviste han ganske mye privat, og hadde noen vikariater ved skoler: Fra 1.mai 1882 og ut skoleåret ved Arendals offentlige skole. Noen uker på høsthalvåret 1884 ved Fredrikstad kommunale skole. Jacob Ludvig var i lengre tid et interessert medlem i filologisk forening, hvor han også var formann en tid. Han var også litt med i studentsamfunnet og studentsangforeningen. I studentorkesteret var han aktivt med som cellist. Våren 1884 tok han første avdeling av språklig-historisk embedseksamen (lærereksamen) med karakteren laudabilis for gr. latin og gresk. Våren 1885 tok han andre avdeling av embedseksamen i fransk og engelsk (ex. philol.) med karakteren laudabilis.	Brinchmann, Jacob Ludvig Hoffmann (I33)
15486	Tok magistergraden i 1750 og erholdt det Brochmannske stipendium. Reiste 2 år senere utenlands sammen med sønnen til biskop Peter Hersleb, og var innom Halle, Jena, Leipzig og Göttingen, før han vendte tilbake til København i 1754.	Christophersen Bernhoft, Hans (I1699)
15487	At least one living or private individual is linked to this note - Details withheld.	Living (I850)
15488	Tok over Nisi etter sin onkel Jon Nilsen (Kåli) og tante Ingebjørg. Torgrim eide 2 tønner i hele Nisi, mens Anders Hellem, som senere kom til Kpli, eide 2 tønner. Torgrim tok over østre og nedre parten av Nisi, og Anders den vestre parten, men det var Torgrim som brukte hele gården (Anders bodde aldri på Nisi). Torgrim betalte landskyld for å få bruke Anders' part. Det var uenigheter mellom Torgrim og Anders vedrørende landskylden, og i 1666 kom der til rettssak mellom dem. Anders klaget over at Torgrim hadde brukt - utagen - jord, 2 tønner i Nisi som Anders eide. Torgrim svarte at Anders ikke behøvde å stevne han for retten, da de kunne blitt forlikte. Torgrim hadde i 24 år brukt halve gården uten at noen rett hadde grepet inn, men nå kom Anders med skriver og 6 lagrettemenn. Det falt dom i saken, og det gikk ut på at Torgrim skulle betale - stedspenger - og 4 riksdaler i saksomkostninger. Torgrim skulle fremdeles sitte med bygselen på Nisi, men Anders skulle ha 1/2 bygsel i jorden. Anders var ikke fornøyd med dommen, men anket ikke. Kona Ingebjørg arvet mye etter sin far Fingar Bøen. Ved skiftet etter han i 1674 arvet hun 1 tønne i Bergen og 1 tønne i Landsverk. Av sin bror og sin mor fikk hun 1/2 tønne. I 1686 sitter hun som eier av Bøen, etter brorens død. Barna fikk hvert sitt av det store boet etter Ingebjørg og Torgrim. Halvor fikk Nord-Bøen, Andres fikk Sud-Bøen, Kjetil fikk Landsverk, Torgeir til Nisi og Tarald til Folsland. Fra Torgrim Nisi gikk 1,5 tønne i Bergen til sønnen Såmåle Tråer. Far Torgrim skulle bo på Nisi etter enighet mellom barna hans i 1698. Det var sønnen Torgeir døde alt i 1699, og etter den tid bodde Torgrim hps sønnen Samuel (Såmåle) i 7,5 år.	Halvorsen Lie, Torgrim "Nisi" (I18555)
15489	Tok teologisk eksamen 27.september 1688 med karakteren non cont., den homil. prøve 22.mai 1689 med karakteren laud. Ble gjeninnskrevet ved universitetet på ny 6.september 1708 i henhold til forordningen av 1.august 1707. Han var da i København, men levde som informator på Røros. Han prekte der Allehelgensdag 1692, og St.Hansdag 1698 og var der ennå i 1701. Han tok morens slektsnavn Bernhoft.	Pedersen Bernhoft, Anders (I16547)
15490	At least one living or private individual is linked to this note - Details withheld.	Living (I893)
15491	Tolga?	Henrichsen Floer, Henning (I1975)
15492	Tollaug var datter til Tov sin stemor.	Family: Living / Living (F7138)
15493	Tolleforødskogen 13, 1560 Larkollen.	13318/07, Rz Don-ulrik (I17433)
15494	TOLLERE GJENNOM 300 ÅR 1563 - 1886: Coucheron, Anton Jacob de, født på Vange i Hopperstad 19.juli, døpt 24.juli 1732. Militær. Justisråd. Veier og måler i Porsgrunn, kontrollør sammesteds 16.januar 1782, tollinspektør 1794. Avskjed 24.april 1799. Død 26.april 1802 i Porsgrunn.	Coucheron, Anthon Jacob (I991)
15495	TOLLERE GJENNOM 300 ÅR 1563-1886: Schreuder, Henrik, født 2.mai 1710. Ekspektansekontrollør i Bergen 24.januar 1741, bekreftet 25.april 1747. Senere kontrollør mot forpakterne og 13.november 1754, generalskipsmåler i Bergen stift. Død 25.mars, begravet 2.april 1763 i Nykirken. RENTEKAMMERETS NORSKE BESTALLINGER 1660-1814: 24.januar 1741: Schreuder, Henrik, kontrolør ved. Bergens toldsted i Jens Christensens sted, naar denne dør eller tjenesten ellers vorder ledig. Konfirmeres 25.april 1747. 13.november 1754: Schreuder, Henrik, kontrolør imot toldforpagterne ved Bergens toldsted; tillikemed saavel som forrige toldinspektør Wilhelm Geelmuyden, som derpaa vores aparte bestall. allern. er meddelt, generalskibsmaaler i Bergens stift, Stavanger toldsted undtat.	Pedersen Schreuder, Henrik (I12931)
15496	Tollestrup, Tolstrup.	Hvolsig, Andrea "Christensen" (I13553)
15497	Tolv barn.	Family: Hans Mortensen Wesling / Kirsten Hansdatter, "Wesling" (F1179)
15498	Tolvte Søndag Efter Trinit.	Anders (I10447)
15499	Tomle, Nordre Land?	Andersen Thomle, Peder "Drogset" (I9369)
15500	Toms niese skrev på sin facebookside 28.desember 2019: Working in Hospice, I feel like I am constantly reminding families to remember and celebrate their loved ones with how they want to be remembered. Today, my family got to celebrate my Uncle Tom the way he would want to be celebrated: with a golf scramble. He spent so many years sharing his love of golf with so many Floridians and teaching so many kids the game. Dad and Tom always talked about how golf is the greatest game, and my dad said it best today... it’s the people that play that make it so special. We saw that today with all the members that came out to celebrate one of the greatest guys I ever knew. It was so incredibly fun getting out on the course again with my Dad and brother. And we even finished 2nd. Today was filled with many laughs, tears, but most importantly memories of Tom. Fox Hollow Golf and Country Club	Roewer, Thomas Frank (I9867)