| Name |
Folke Ingvaldesson |
| Nickname |
"den digre" |
| Birth |
Between 1075 and 1082 |
Maine-et-Loire, Pays de la Loire, Frankrike  |
- Beaumont sur Sarthe.
Myten om Foulque de Montrevault:
Att Folkungaättens stamfader Folke den tjocke skulle vara identisk med en Foulque de Montrevault från Anjou (där flera grevar mellan år 900 och 1100 bar namnet Folke och hade beskrivande andranamn som t.ex: den röde, den gode, den knarrige, den unge), som efter 1086 ej nämnes i franska källor. Detta hugskott har med rätta tidigare kritiserats av Pontus Möller i Släkt och Hävd 1959, s.327, men det oaktat medtagits i verket om Gorm den gamles ättlingar (s.6 och 250), nu med tillägget, att Foulque hade en broder vid namn Burchard, från vilken de svenske jarlarna Birger (!) skulle ha ärvt sitt namn. Det hela faller emellertid med utgångspunkten, Brenners påstående, att namnet Folke ej kunnat beläggas i Norden före Folke den tjocke. Detta är nämligen oriktigt. Ifrågavarande namn förekommer i själva verket redan på runstenar.
Hans Gillingstam, PHT, 1967.
Källa:
http://www.historiska-personer.nu/min-s/default.html
|
| Gender |
Male |
| Occupation |
Bef 1145 |
Östergötlands län, Sverige |
| Storman, jarl i Östergötland, Ruhtinas. |
- Folke - den tjocke - var en av Saxo Grammaticus omnämnd svensk storman, kallad Sveticæ gentis nobilissimus, den mest högborne man i Sverige, som skall ha levat under tidigt 1100-tal. Saxo säger också att Folke skall ha varit gift Ingegärd Knutsdotter av Danmark och med henne haft barnen Bengt och Knut, samt ha varit farfar till Birger Brosa.
Enligt Johannes Bureus Sumlen skall han ha varit son till Ingevald Folkesson (Bjälboätten), son till Folke Filbyter, men dessa uppgifter är så sena att de inte är trovärdiga.
Kilde:
Folkungaätten i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1908) - http://wadbring.com/historia/sidor/aettbjalbo.htm.
Folkungaätten, sedan 1600-talet benämning på den dynasti som regerade i Sverige 1250-1363, i Norge 1319-1387 och i Danmark 1376-1387.
Benämningen folkungar torde doch ursprungligen ha varit en partibeteckning till den 1210 stupade jarlen Folke och för vissa av honom sannolikt befryndade personer, som var fiender till dynastiens stamfader Birger Jarl och dennes son kung Magnus Ladulås. Folke Jarl är emellertid sannolikt identisk med en isländsk historieskrivning nämnd son med detta förnamn till den 1202 avlidne svenska jatrlen Birger Brosa, enligt en i 1500-talsavskrifter känd medeltida uppteckning var den sistnämnde farbror till Birger Jarl. I uppteckningen uppges också att Birger Brosa och hans bröder var sonsöner till en Folke Filbyter. Att Birger Brosas farfar hette Folke uppges också av den med Birger samtida danske historieskrivaren Saxo, enligt vilken denne Folke var svärson till den danske kungen Knut den helige.
De svenska kungarna av Folkungar var Birger Jarls (d.1266) söner Valdemar (regent 1250-1275 d.1302) och Magnus Ladulås (1275-1290), den senares son Birger Magnusson (1290-1318 d.1321), dennes brorson Magnus Eriksson (1319-1364 d.1374) och den sistnämndes söner Erik Magnusson (1357-1359) och Håkan Magnusson (1362-1364 d.1380).
År 1319 hade Magnus Eriksson efter sin morfar (Håkan Magnusson) även blivit kung i Norge, där han redan 1343 efterträddes av sonen Håkan. Denne efterträds av sin son Olav Håkonsson (d.1387), som sedan 1376 var kung i Danmark efter sin morfar (Valdemar Attedag). Med honom utdog Folkungaättens kungliga gren, och mellan 1388 och 1396 dog även den avsatte kung Valdemar Birgerssons sonsons son barnlös.
En från en illegitim son till Birger Jarl härstammande släktgren fortlevde ända till 1473 eller 1474. En från en son till Folke Jarl härstammande släktgren, av vilka flera medlemmar kallade sig Ama eller Hama, torde ha dött ut ca 1360 Från Birger Jarls farbror jarlen Karl döve (d 1220) härstammade en släktgren, som efter sin vapenbild numera brukar kallas Ulv. Den utdog först 1580.
Det mest använda Folkungavapnet var ett lejon över tre bjälkar, som nu ingår i Sveriges riksvapen.
|
| Death |
Abt 1145 |
Sverige |
|
|
| Person ID |
I4738 |
My Genealogy |
| Last Modified |
24 Aug 2016 |
1082 - Abt 1145 (70 years)